Mot IVF! Med bestämda, småsnubblande steg!

Fick precis svar från läkaren om hur vi kommer att få gå vidare. Och jag känner mig helskakis. Vet inte varför.

Mina äggledare ser bra ut, men jag har långa cykler så med största sannolikhet så har jag ju färre ägglossningar än gemene kvinna.
Min sambo har lämnat prov nummer två och det ser inte bättre ut än prov ett. Så läkaren gav oss två alternativ, endera testa Pergotime, men hon sa att hon kanske inte tror på det lika mycket eftersom min sambos prov ser ut som det gör.

Vi har pratat om det mycket jag och min sambo och jag har sagt (och han är med på det) att jag gärna kliver på IVF direkt om vi ändå har knasigheter bägge två. Hade det bara varit jag, så hade jag gärna testat Pergotime, men inte nu eftersom det är oss båda.

Så jag valde IVF åt oss och det lät som att läkaren tyckte att det var det bästa alternativet åt oss. Men valet är givetvis vårt eget.

Så IVF it is. Det är nog det jag känt på mig hela tiden. Men nu blev jag plötsligt skraj, tänk om det hade funkat med ”bara” Pergotime? Men jag tänker att eftersom det är som det är, så att säkerställa ägglossning ( som jag vet att jag ända haft vid flertalet tillfällen under dessa 1,5 år) kanske ändå inte hjälper?

Måste även berätta för min sambo hur hans prov låg till. (Läkaren frågade om jag ville att hon skulle ringa min sambo med, men jag sa att det var okej för mig att berätta för honom).

Så snälla, ni som är i liknande situation eller varit i den, hjälp mig lite, jag känner mig komplett villrådig just nu. Har jag gjort ”rätt”? Eller skulle vi testat? Jag har vart så säker hela tiden och ”vetat” inom mig att det är IVF det skulle bli, men nu är jag ju som ett litet asplöv istället.

Det är så ofta i den barnlöshetskarusell som jag reagerat på saker, helt annorlunda, eller mer, eller mindre än jag brukar göra. Man kan ju lugnt säga att man lär sig ett och annat om sig själv hela tiden just nu.

Hon sa att väntetiden till IVF inte var lång iaf. Gillar läkaren vi varit till, hon är saklig, varm och förklarar saker bra.

Men nu då? Hur gör jag? Lita på min magkänsla som säger att jag valde rätt åt oss eller bli mer förvirrad med min oro? Hjälp! 🙂 Önskar att man hade den där funktionen som i Outlook där man kan markera extra viktiga mail med ett rött utropstecken! 🙂

Annonser

13 thoughts on “Mot IVF! Med bestämda, småsnubblande steg!

  1. På privatkliniken där vi gjorde utredningen fick vi rådet att göra IVF på en gång, men vi valde att äta Pergotime för att sedan göra inseminationer i kombination med Pergo. Vi ställde oss ganska omgående i IVF-kön som tog närmare 10 månader. Så här efteråt känner jag att vi borde lyssnat på läkaren och inte kastat ut pengar och tid på inseminationer. Vi borde gjort IVF istället. Men det är ju som sagt med facit i hand 🙂
    Samtidigt tog det ganska lång tid innan vi kunde förlika oss med att vår chans att få barn var genom IVF…
    Tycker du är stark och modig, kör på bara! IVF is the shit 🙂

    • Tack fina du, känner mig stärkt efter era fina kommentarer! ♥ Jag tror att kanske nån spänning inom mig släppte igår och jag därför blev rädd och villrådig. För idag trillar tårarna istället, fast det känns faktiskt skönt att få ur sig det. Jag har hela tiden tänkt att det kommer bli IVF, även om jag självklart hoppats på naturens gång, men det har alltid funnits där så starkt inom mig. Livet alltså, vilken jäkla villervalla det är ibland. Men, vad mer kan man göra än att göra allt som står i ens makt för förverkliga sina drömmar? 🙂

  2. När vi ställde oss i kö till IVF var jag ivrig att komma igång, efter andra samtalet där de berättade att vi var oförklarligt barnlösa och kunde börja inom 3 månader, började jag gråta på vägen hem och min sambo fattade ingenting. De hade ju inte hittat något fel och vi fick chans att börja snabbt, men för mig blev det plötsligt så verkligt att vi inte klarade det på egen hand. Sen bestämde vi oss för att köra direkt, men då hittade de en polyp i min livmoder och jag stod i kö i fyra månader för operation. Vi fick försöka en månad efter det på egen hand, om det inte lyckades skulle vi börja med ivf. Där jag bor är det många som gör ivf och man måste ringa dagen för mens för att kolla så att det finns tid för en att köra igång. Om det skulle vara fullt skulle vi behöva vänta till efter sommaren, vilket jag inte ville nu när vi var så nära. De ringde senare samma dag och gav klartecken att köra igång. Jag gick till Apoteket för att hämta ut alla sprutor och apotekskillen var jättegullig och ropade ”lycka till!” Efter mig när jag gick ut. Efter det kunde jag inte sluta gråta. Tillbaka på jobbet frågade en kollega hur det var och då öppnades alla fördämningar, men jag ville inte berätta för honom. Han har berättat efter att han trodde att jag fått en cancer-diagnos.. Det jag vill komma till är att det är så mycket känslor i det här och man agerar verkligen inte rationellt i det hela tiden, det är ju en sorg över att inte lyckas själv, blandat med förhoppningar om att det ska gå bra nu och rädsla för att det inte ska gå. Jag var också orolig för vad hormonerna skulle göra med mig. Men så här i efterhand kan jag se att jag var mer känslig innan IVFen än under den. Och jäkligt mycket mer hormonell nu som gravid! Det kommer gå bra, kram och lycka till!

    • Tack för ditt fina och peppande svar! ♥ Precis så är det ju med känslorna mitt i detta och hur man tror sig ska känna och faktiskt känner. Jag var redigt förvirrad på jobbet igår efter att läkaren ringt. Helt flummig, och tårögd och snurrig och alldeles, alldeles skakig och mållös. Och glad att äntligen är vi ju faktiskt nära nåt att greppa vid, vilket är skrämmande och underbart på en och samma gång. Är så glad och tacksam för alla fina svar jag fått av er allihop. ♥ Det betyder så oerhört mycket! 🙂 Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s