Livet är skört

Jag känner att mitt humör går i botten ofta just nu och jag orkar inte dra mig upp. Jag känner mig bitter på att det inte vill bli som jag vill att det ska bli. Att det inte får gå lätt. Jag vill bara vara tyst och slippa ta in allt. Jag orkar inte vara omtänksam och bry mig om allt, så som jag brukar. Vill inte ta in mer, känner att jag har nog med mig själv. Att ta hand om min egen ledsamhet och se till och ha det bra de dagar när allt känns bra.

Och jag hatar det, lite grand. När jag går i botten. För jag vill inte vara så. Och jag vill vara den jag brukar vara, en omtänksam person. Men jag orkar inte heller vara på nåt annat sätt. Det är precis som att jag avskärmar mig lite, sätter upp en mur. En mur för att jag inte orkar ta in allt. Jag som brukar ta in allt, och vill bry mig och vill vara den alla vänder sig till. Men det har tagit lite stopp. Jag markerar tydligt inom mig, mot mig själv att nej, det där går inte just nu. Hit, men inte längre. Ta hand om mig själv, min sambo och mina hundar i första hand. Det är nog att bara hålla det i schack ibland. Framförallt mig själv.

Men ibland däremellan får jag mina ljusglimtar och energidepåslag. Och jag känner ingen mig själv, och mina annars glittrande ögon. Och jag hör att mitt skratt låter äkta och det bara pyr i kroppen av lycka. Ungefär som att en dimma skingrar sig lite om påminner om hur bra och härligt allt kan vara. Så att jag inte glömmer bort det. Utan kommer ihåg att målet är ju att komma tillbaka dit, fast med en förhoppningsvis ny liten skapelse i härligt släptåg.

Livet är skört. Insikten om just det gör lite ont och lite skrämmande till en början, men på nåt vis är det en ganska vacker tanke och livsåskådning när man lärt sig att acceptera den och lever livet lite utifrån det. Att man inte kan ta allt i livet förgivet. Att livet är långt ifrån rättvist. Att det händer mycket skit i världen. Alla kommer inte gilla dig och du kommer inte gilla alla, men det är okej ändå. Människor trillar in och ur ditt liv, och det blir verkligen inte alltid som man tänkt sig. Ibland kanske det blir precis som man tänkt sig till sist, fast bara på ett lite annorlunda sätt.

Att hitta förmågan att vara lycklig och tacksam över det man faktiskt har är så oerhört värdefullt. Något att kunna greppa när livet ställs på total ända. När allt känns som en trasig pannkaka.

Jag hittade världens bästa inlägg på en av bloggarna jag följer. Hon fångade verkligen känslan i den här situationen och alla olika parametrar i det hela. Helt fantastiskt. Fick tårar i ögonen, men samtidigt en skön känsla i kroppen. Att se det man känner och upplever i ord, de där man själv inte riktigt kan definiera eller förklara. Att man vill så väl, men att man ibland bara inte orkar. Fast man älskar de man har om kring så mycket. Vill ni läsa den, följ länken nedan:

http://mochms.wordpress.com/2014/10/24/oppet-brev-till-alla-mina-vanner/

Det är övervägande en relation i mitt liv just nu som suger energin ur mig totalt och gör mig så himla ledsen. Så jag tänkte försöka skriva lite om det, kanske det släpper lite då. Vi har alltid haft en ganska så sval relation till min sambos familj, något som jag alltid känt mig lite ledsen över, för jag hade önskat att den vore bättre. Men jag kom precis på en sak, när jag läste en annan tjejs blogginlägg om när familjemedlemmar eller vänner försvinner när man väljer att vara öppen med saker eller när stora saker händer i livet.

Och det är det som gör så ont med dem just nu, är att sedan vi berättat för dem efter många om och men om vart vi befinner oss, så upplever jag att de har försvunnit ännu mer. Min sambo ville inte ens berätta för dem först. Det var jag som ville det, för att de skulle få veta att vi har det tufft just nu. Jag förväntade mig inte stående ovationer och att vi skulle få en djupare relation, men jag vill bara att de skulle veta. Men efter att vi berättat har de dragit sig undan ännu mer, det känns ibland som om att vi inte ens existerar för dem. Och faktiskt är det värre nu när de vet vad vi går igenom än innan. Precis som att de väljer att inte se oss, att ta in det vi går igenom. Och det gör sjukt ont, och jag har svårt att förhålla mig till det. Men en relation är ju inte en monolog, bägge parter måste vilja. Och jag kommer nog få ta det hårda i detta och acceptera att det är som det är.

Det är så många olika inlägg just nu hos bloggar jag följer som hjälpt mig att sätta ord på saker som bara snurrar runt i min egen skalle. Som jag tänker å ena sidan och å andra sidan och hej och hå. Och jag har en tendens att alltid sparka på mig själv när det händer saker att allt alltid bara är mitt fel och därigenom är det ok att hacka på mig själv. Men jag vill inte hamna i det facket igen. Allt som händer i världen är inte mitt fel allena. Jag försöker göra så gott jag kan. Och tänka och känna att jag duger som jag är. Jag fattar inte att jag har så svårt att inse det. Men jag har det. Och jag gör inte allt rätt, långt därifrån, men jag gör heller inte allt fel.

Men när människor väljer bort mig, så gör det så ont, det är nog bland det absolut värsta saker jag vet. För det är det som jag kämpat med hela mitt liv, jag vill ju bara att alla ska tycka om mig. Och när det är så tydligt nu att de väljer bort oss, så tar jag det personligt. Och det är ju kanske inte så kontigt. Men det finns inget som säger att jag måste ta det personligt och därigenom hacka på mig själv.

Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig. Långt därifrån. Men man lär sig vad man har och vad man inte har. Eller snarare vilka man har och inte har. Och det är en vetskap som smärtar men som kanske till slut stärker. När man kommit på hur man går vidare.

Annonser

2 thoughts on “Livet är skört

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s