Ruvardag 11– tankarna snurrar

Nej, nu håller jag på att bli knäpp tror jag. Ena sekunden känner jag massor och känner mig jätteglad, det känns lovande. Sen blir jag rädd, tänk om det är mens? Och så känner jag helt plötsligt inget alls, och då blir jag skraj över det. Och, ursäkta överinformationen nu, ibland känns det som att jag endera kissat på mig eller som att det kommit en störtflod rött. Men hittills är det bara Lutinusen som rinner till. Kan jag kanske lämna över ruvandet till min sambo ett par dagar? Låna ut min kropp? 🙂 Eller kroppen och kroppen, han kan få låna mitt huvud under helgen istället och ta hand om alla tankar. Herre Gud det är farligt och tänka för mycket, man blir ju uppenbarligen knäpp. 🙂

Jag är jättevarm på nätterna och när jag vaknar. Det molar friskt på både vänster och höger sida, men mest höger, och det sticker till ner mot ljumskarna ibland. Och det liksom känns som att det ”durrar” i magen. Jaja, bara för eget komihåg.

Å ena sidan vill jag frossa i hur andra känt eller inte känt och å andra sidan skulle jag helst bara vilja isolera alla tankar, känningar och liknande i en igloo. Och låta bli och läsa. Och låta bli och tänka att det är antingen si eller så. Men så här är det, och man är ju bara mänsklig. Jag tänker inte banna mig själv, jag bara konstaterar hur mina dagar är just nu.

Hur jag än gör, så kommer det inte leda till att det blir på antingen på det ena eller andra sättet i nästa vecka. Det är min kropp. Och oavsett hur alla känt innan, så kanske min kropp iaf bara reagerar tvärtom ändå? Så egentligen skulle man ju inte lägga så mycket tid på just att leta symptom alls. Men det är ju så svårt.

Känns skönt att det är helg. Men roliga saker inplanerade. Saker som kan skingra tankarna och jag kan återgå till att känna mig lite lugn igen. Men ju närmare den stora dagen man kommer, desto omöjligare blir det väl. Till dess har jag iaf nåt roligt att se fram emot varje dag. Jag ska försöka fokusera på det och ta ett djupt andetag eller två och jobba klart den här dagen.

Ute skiner solen, snön den har börjat smälta bort. Man kan stå lutad mot altanen och känna att solen värmer. Jag längtar till våren. Få se vad den för med sig! 🙂

Annonser

10 thoughts on “Ruvardag 11– tankarna snurrar

  1. Känner med dig och igen mig! Håller med! Mina tankar snurrar med, ibland känns det ibland inte. Nu har min förkylning kommit tillbaka, jag trodde jag blev av med den tidigare i v så känner mig seg i kroppen :/ Träna tänkte jag idag, men nä får bli vila i lugn och ro istället. Jag är på dag 8 idag bara…. Puh. Detta är påfrestande för psyket. Jag är också lite som i en ” bubbla”, lite svårt att fokusera på annat, inte så mkt lust att jobba etc. Svårt att distrahera mig. Inget speciellt bokat i helgen, men det känns okej. Borde väl boka in lite grejer nästa vecka 😉 Nästa lördag har jag planer, gå på en mässa med en vän och hjälpa till med flytt på em/ kväll… Det är ju på fre / lör/ sön nästa vecka som mensen kan ( nog) dyker upp…. Känner mig inte mentalt redo för ett negativt resultat just nu kan jag säga. De sista dagarna har jag hoppats för fullt….. Det kanske är dumt. Men svårt att låta bli. Samtidigt så måste man ju få våga tro och hoppas… Annars hade man väl aldrig orkat den här processen :/

    • Precis! Det är inte dugg dumt att hoppas! ❤❤ Det måste vi göra! Men jag tror jag vågar säga att jag förstår precis hur du tänker, för nånstans vill man kunna hoppas och verkligen tro på det. Men man vill ändå samtidigt badda in sig själv i nåt sorts safety zone, så man inte kraschar helt om det inte går vägen. Herre gud vilken resa! Jag håller mina tummar och tår stenhårt för oss. Och en tumme extra hårt, det ska betyda extra tur! 💖:)Kram!

  2. Det är en himla tuff resa det här som man aldrig vänjer sig vid. Det är bara att göra och på nåt sätt går det ändå. Det går ändå att ta emot negativa besked även fast det känns som man ska gå sönder. Men jag hoppas hoppas du är gravid nu! Peppelipepp!

  3. Känner igen mig så!!
    Igår kväll bar jag aspepp av positiva känningar. Sen har jag svettats å legat vaken i natt med massa massa mol i magen. Och ag kom på att om detta hade varit en ”normal” cykel hade jag haft BIM på onsdag!! Å då blev jag livrädd 😦 tänk om det är mensmol jag känner nu ;( snyft.
    Vi får hålla varandras händer här dessa dagarna.. genom cyberrymden
    Kram!!

    • Ja, usch va de snurrar på med tankarna att å ena sidan och åt å andra sidan. Inte mycket som hjälper till och distrahera dem idag. 😉 Vi får hålla varandras händer hårt och hålla tummarna samtidigt. 😊❤
      Stor kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s