Pigg och lite jävlar anamma – med massor av pendlande tankar, i nuet blandat med i framtiden

Lite varning för ett inlägg i både högt och lågt och allt däremellan. Men det är faktiskt precis så här jag känner mig just nu.

 Känner mig pigg! För första gången sen vi testade negativt. Jag är pigg i kroppen och i sinnet. Vet inte om det är akupunkturen som börjat hjälpa eller om det är våren eller att jag lyckats hitta framåt igen. Känner mig stark på nåt plan. Även om tankarna snurrar, det är beständigt. Men jag känner mig stark. Det pyr liksom lite i mig, på ett bra sätt.

Har fått låna lite böcker av min akupunktör, jag älskar och läsa. Bland annat om kinesisk medicin, intressant och läsa mer om akupunktur generellt och även en bok som heter ”The infertility cure” av Randine Lewis. Väldigt intressant. Känns kul att ”förkovra” sig i nåt nytt område kring allt det här och se på det med lite nya ögon. Känns lite mindre kliniskt på nåt vis och inte riktigt lika ”du måste” utan mer ”du kan” ändra det här och det här. Mer positiv anda på nåt vis. Iaf som jag uppfattar den.

Jag är skraj som fan inför nästa försök. Mest över alla tankar som går runt. Men också för att jag vill så j-vla gärna att det ska funka. Rädd för att bli besviken. Men f-n, nu får det iaf ta och bli maj. 🙂

Läste på en annan blogg nåt som satt huvudet på spiken för mig. Att kroppen och knoppen behöver komma i fas igen efter behandlingen. Efter alla hormoner. Det är ju så självklart, egentligen! Att IVF:a är ingen barnlek, även om jag mådde prima fysiskt under själva behandlingen. Och så funderar jag på varför jag varit ur slag så länge. Ibland briljerar inte man direkt. Men det är tur att man blir påmind och får ett ”eureka” genom att läsa andras bloggar! 🙂 Så man kanske kan fortsätta vara snäll mot sig själv också genom det.

Först första gången på flera år, kan nog räkna det på en hand, kom mensen exakt på 28:e dagen. Har annars minst 32-25 dagar. Knasigt. Men är helt annorlunda mot hur den brukar. Ursäkta frågan, men är det vanligt? Att man får som nån sorts annorlunda mens när man får mens andra gången efter IVF? Enda skillnaden utöver punktligheten är att det verkligen känns i hela livmodern och i bägge äggstockarna. Ungefär som att området vaknat till liv. Annars är det ju bara på högra sidan det känns. Snacka om att leta efter halmstrån, eller att man äntligen börjar känna in sin kropp på riktigt. 🙂

Man lär sig så otroligt mycket på den här resan. Menjag är så less på att lära, kan jag inte bara få vara ett tag? Okej, okej, jag vet min hjärna försöker hitta en enkel lösning som jag logiskt sett vet inte finns. Jag måste härda ut. Hålla ut.

Idag, undviker jag mina kollegor känner jag, vill inte sitta mitt i skratt och enkla liv. Jag generaliserar, klart att de säkert har sina bekymmer de med. Jag är nog f-n lite bitter och arg igen. Och jag kan inte sova. Jag tvärsomnar på kvällarna, men sover som en kratta och vaknar tidigt och kan inte somna om. Som nån sorts felinställd autopilot. Alla tankar och sorg efter försöket som inte lyckades är som att gå med pyspunka. Ibland håller man sig på mattan, inget tryck på sorgen, ibland pyser det så att det piper och ibland småpyser det.

Jag vill ha barn. Jag vill ha barn så j-vla gärna att det gör ont i mig. Men efter två är man inte så jäkla kaxig längre och man pratar inte vitt och brett om att jo vi försöker få barn och vi är tvärsäkra på att det kommer ett, få se den 11 november. Så funkar inte mitt liv. Fastän jag inget hellre och högre önskar.

Jag finner hopp och tröst hos andras fina bloggar och av alla er fina som kommenterar.

Jag känner mig som en blandning av världens modigaste människa samtidigt som jag känner mig som ett darrande asplöv inför vad som komma skall. Jag längtar efter att bara få leva livet, så där otvungen och bara glida med, men samtidigt vet jag att jag, vi, måste ta oss igenom det här, eftersom det är vår allra bästa chans till att få bli föräldrar.

Så jag lånar ett uttryck av Synderskan och tar ett djupt andetag. Håll ut.

Och håller hårt fast i den spirande energin och hoppfullheten. I fokuset som kommer när man känner ett jävlar anamma.

Annonser

12 thoughts on “Pigg och lite jävlar anamma – med massor av pendlande tankar, i nuet blandat med i framtiden

  1. Men som jag brukar säga vad jag känner igen mig i det du skriver! Det är som jag själv skulle kunna skriva detta inlägg…. All längtan, allt hopp och energi ibland men likaså hopplöshet och undran över hur länge man ska få kämpa? Och om det inte blir eller när… Och eviga väntan. Ska ju också starta med spray snart antagligen under v 17, men verkar som min mens kommer tidigare ( fått kortare cykler de senaste månaderna) Men ser det som positivt tror det beror på min viktnedgång , innan hade jag typ 35 dar nu de senaste tre månaderna typ 32 dar. Nu denna cykel verkar det bli snarare 30 dar. Dessa detaljer va 😉 intresseklubben liksom haha! Eller hur?! Att mensen blir lite annan första gången efter ivf och hormoner tror jag är vanligt! Min blev så. Ibland känner man sig så ensam i det här som par att vara i ivf svängen… Alla verkar ” få till det”, utan problem- verkar så att de lever så bekymmerslöst liksom även om man vet att alla har sina problem som du säger…. Jag fick en ide häromdagen tänk om vi som är inne nu i ivf svängen inkl du bloggerskan ( så klart!) skulle träffas nån gång IRL 🙂 även om vi bor i olika städer! Är kanske en galen ide eller 🙂 haha ( sen vill ju kanske många behålla just detta att vara anonyma på nätet och bara ha nätkontakt) Jag har hört om att det ska finnas ivf träffar i olika städer, nån som har koll?

    • Och som jag brukar säga, skönt att det finns de som förstår precis hur man känner och menar. 🙂 Även om jag önskar att jag fick bestämma att vi båda fick fokusera på mycket roligare saker inom en väldigt snar framtid. ❤

      Det ska bli väldigt intressant och se om mensen behagar vara lika tidig nästa gång, då när jag verkligen vill att den ska komma i slutet av april, början av maj. Ja, ja det enda jag kan göra där är ju faktiskt att vänta. Den kommer ju när den kommer. Och den väntan känns iaf någorlunda ok. 😉 Och än är det ju en månad kvar till dess. Hur var det nu… Man skulle leva och fokusera på annat ett tag?! 😉 Haha. Det verkar som vi, beroende på mensarna ;), kommer följas väldigt tätt åt vid nästa försök?

      Känner igen mig i det där med att känna sig ensam som par i detta – mitt bland alla andra som det bara funkar för. Jag kan känna mig så oerhört ledsen och frustrerad över de som hela tiden säger att jag ska vara så glad över all min egna tid, att jag är fri att bestämma över all tid själv och att de är avundsjuka. Jag hade gärna bytt bort den på studs. Jag är less på den. Vill ha någon annan att lägga min tid på ju. 😉

      Jag skulle absolut kunna tänka mig och träffas! Det vore roligt tycker jag.
      Jag skulle ju kunna skicka ett mail till dig till att börja med, har för mig att jag ser den när jag ser dina inlägg hos mig? Vad säger du om det? 🙂
      Och om man kollar på patientföreningen Barnlängtans hemsida: http://www.barnlangtan.com/ så kan man hitta andra planerade träffar i deras kalender också.

      Ha en skön helg! ❤

  2. Låter som att du lyckats samla på dig en hel del ny energi =) Och att du börjar bli redo för ert nästa försök. Själv känner jag mig bara negativ för tillfället, känns som att allt hopp har övergivit mig. Och all väntan gör mig galen.
    Kramar

    • Åh, jag önskar att jag kunde skicka lite hopp till dig. Det är så förödande när man känner sådär, när hopplösheten försöker slå rot i en. Jag känner igen mig precis i det där med att väntan gör en galen. Ibland känns det som att kroppen ska spricka, bokstavligt talat. Skickar en jättestor peppkram till dig!

  3. Oh yes! Min mens är inte som den ska på ett halvår efter hormonbehandling. Visserligen går den åt andara håller och jag får extremt lååååånga cykler men påverkar blir den helt klart.
    Kram

    • Misstänkte att det var ganska vanligt med rubbad cykel efter IVF. Men jag trodde snarare att min cykel skulle bli ännu längre, inte bli kortare. Den kanske helt enkelt fått lite spunk! 😉 Kram till dig!

  4. Min cykel har också blivit kortare som sagt! Ev kan akupunktur ha den effekt? För min del tror jag lite kortare cykel kan vara positivt. Nu senaste tre månader ca 32 dar istället för 35… Denna gång 29 dar … Ja som sagt , intresseklubben 😉 ville bara säga egentligen att jag känner igen kortare cykel

  5. Min mens gick också bananas, precis som ägglossningen (ett helvete när en ska göra FET) Massa pepp till er, fy fan vad jag håller tummarna för att nästa behandling ska lyckas nu, har sköna vibbar 😊 Heja, heja!

    • Gillar dina sköna vibbar! 🙂 Och pepp & tummarna mottages mer än gärna! 🙂 Hoppas att du har det härligt i bebisbubblan! 🙂 Kan tänka mig, men säkert inte ens vara i närheten av att förstå så klart, hur härligt omvälvande det måste kännas att vara där? 🙂 ❤

      • Det är verkligen en otrolig känsla, obeskrivlig kärlek, men det är också jobbigt! Svårt att hinna med annat än bebis, men försöker titta in här så ofta jag kan och peppa 😄 kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s