Mensskrälle!

Så kom den idag då, den som jag helst inte vill ha på besök på nio månader. Några dagar försenad. Och jag hade faktiskt ett litet hopp om att det faktiskt funkat denna gången för oss. På det misslyckade IVF försöket. Men inte heller det var vår väg

Vill tacka för alla fina kommentarer jag fick vid mitt förra inlägg. Ni är så himla gulliga. Det värmer i hjärtat!

Jag är alldeles för långt fram i tanken nu och tänker, hur ska det bli i framtiden? Tänk om vi inte lyckas? Om IVF inte är vår grej? Vad blir nästa steg? Jag lyckas inte mota tankarna i grind, utan de har formligen vällt över mig. Precis så som man inte ska göra. Men jag har inte kunnat stoppa.

Vilket får till följd att hela livet känns ganska meningslöst just nu. Egentligen har jag det jättebra på alla andra plan i livet, om vi bara hade kunnat få komma vidare på den här punkten, skulle mitt liv kännas bra. Jag har inget att klaga på så i övrigt. Men allt kring detta färgar mitt övriga liv svart och i moll. Jag kan inte hjälpa det just nu, det bara är så. Jag vill inte känna så, men det känns faktiskt så.

Har haft kontakt med kliniken igen, och jag kommer att få min planering över telefon, endera innan midsommar eller under vecka 31. Om det blir långa protokollet blir det start med den i augusti och blir det korta protokollet blir det start på mensen i september.

Har sen semester i år, vecka 32 till början av 36. Vi ska iväg till Västkusten på minisemester under juli, men sen blir det jobba fram till dess. Och sista semesterveckan kommer att spenderas på en grekisk vacker ö. Men känns som att det kommer att bli en udda sommar i år. Som man givetvis får försöka göra det bästa av, men udda ändå, när man än en gång väntar på att få starta upp en IVF.

Jag önskar att jag kunde känna mig peppad och glad på livet. Livet är ju så mycket härligare då. Men just nu tycker jag mest att allt runtomkring mig känns lite blä. . Tycker mest att folk är dryga, frågvisa och oföretagsamma, frågar frågor som de skulle kunna kolla upp själv. Och klagar över I-landsproblem. Ja ack, gud så positiv och härlig jag är. Säkert helt underbar att umgås med. Tur att jag åtminstone har pokerfejs på jobbet.

Jag tror att jag har glömt bort hur man gör när man tar sig i kragen och går vidare med sitt liv. Känns som jag springer innerspår på ett gyttjigt elljusspår, där jag ser glimtar av en vitsippeprydd grön äng, med en varm sol som strålar. Men för varje varv kommer det allt längre ifrån mig och gyttjan blir allt traggligare. Och jag vet inom mig att den enda som kan lyfta upp mig ur detta, är jag själv.

Annonser

17 thoughts on “Mensskrälle!

  1. Blä för mensen! IVF är ju så mycket väntan, och längtan. Inte alls lätt att hantera. Jag önskar dig en härlig sommar iaf, där du får ladda batterierna inför nästa försök (förhoppningsvis sista!).

  2. Känner igen mig i det där med att känslan av att livet är meningslöst. Även om man har så mycket bra i livet så utgör ju faktiskt barnbiten en ganska stor puzzelbit i de flestas liv. Och när tankarna om att man kanske aldrig kommer att få barn dyker upp så är det i mina ögon inte så konstigt att allt känns meningslöst. Och det är helt okej att känna så emellanåt tycker jag. Jag hoppas iaf att ni kommer få en bra sommar tillsammans och att ert nästa försök kommer att lyckas. Vi får hoppas att vi båda får bli mamma 2016.
    Kramar

  3. Känner igen mig så himla mycket i dina tankar! Den här väntan är så sjukt jobbig och negativ på mer än ett sätt. Det är som om man sätter livet på paus. Längtar till sommaren är över och det är ju inte positivt.. Ska också till en grekisk ö sista två veckorna på semestern! Ska ringa därifrån och planera nästa försök… 💗

    • Livet på paus, ja det är nog den absolut bästa förklaringen på det hela. Och jättesvår för andra som inte går igenom samma att förstå. (Vilket jag kan förstå).
      Vi va på AW igår jag och min darling. Drack mitt första glas rödvin sen nyår. Satt där mitt i solen, med god mat, gott vin och skön stämning och kände mig faktiskt väldigt levande för första gången på länge. Så skön känsla. 🙂 Man får nog försöka acceptera att denna resan är sjukt tung emellanåt. Även om det är så svårt. Men när man sen upplever stunder som igår, är det som att kraften kommer åter. Önskar dig en härlig sommar! Och i höst kommer vi att vara lugna som filbunkar och peppade till tänderna efter våra resor. 🙂 Då ska det vara vår tur! ❤ Stor kram!

      • Ja, det är härligt att få känna sig normal för en stund! Jag har spenderat helgen i Göteborg, m lite för mkt vin igår 😉.
        Ja, i höst är det vår tur!! Massa kramar! 💗

  4. IVF är bitvis en limbo i gyttja, och självklart färgar det av sig på allt annat – det vore konstigt om det inte gjorde det. Så skuldbelägg inte dig själv för att du inte kan hålla dina känslor isolerade till barnlösheten. Men jag hoppas att du kan hitta ett positivt fokus under sommaren så att väntan känns hanterbar, kram!

  5. Åh vi är i så lika fas.. den TUFFA fasen. Känner igen känslan av meningslöshet och allt det där. Känner precis så.
    Vi har också sen semester, från v 32, vilket i dagsläget känns som en hel evighet! Men, skönt när den väl kommer sen!

    Tänker på dig och hejar på oss!! Sköt om dig!

    • Då får vi följas åt och kämpa tillsammans till hösten. ❤
      Förstår vad du menar, vecka 32 känns så långt borta att jag knappt förstår att jag ska ha nån semester i sommar. 😉 Men ju närmare man kommer, så löser det sig säkert! 😀
      Tänker på dig med! Önskar er en fin sommar! Heja oss till hösten! ❤ ❤ ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s