Vacker vinterdag

Solen skiner in genom fönstren. Det är 7 minusgrader ute. Det är krispigt i luften och frasar när jag går genom skogen med hundarna. Det är så vackert att man bara vill stanna i ögonblicket föralltid. Stanna tiden där och då. Glömma allt otäckt som händer i världen.  Allt hat och elände.

Kommer hem, gör en brasa i vår nyinstallerade kamin och brygger en kopp kaffe med smak av hasselnöt som jag köpte på Indiska förra helgen.Min sambo sover efter att han jobbat natt och kom hem imorse. Dagen idag är bara min, jag håller på och sätter upp nya gardiner jag beställt och syr nya kuddfodral.  Såna här dagar får en att må riktigt bra inombords. Jag myser. Och andas lugnare än jag gjort på hela den här veckan.

Vem som helst, som läst mina inlägg tidigare i veckan, vet att jag inte mått så bra. Jag har varit ruskigt stressad över både IVF, jobbet, lönesamtal och annat insåg jag igår. Så är ju det här IVF livet. Upp som en sol, ner som en pannkaka i djupaste gyttja för att sedan klättra upp och se det fina igen. Och känna hoppet. Förmodligen trillar jag upp och ner kanske mer än många. Och jag skriver mer, för att jag behöver det när jag är ledsen och ur slag. Brukar tänka på det ibland att jag kanske inte sprider det mest positiva tänket med mina sorgsna inlägg ibland. Men bloggen är min ventil, min dagbok i barnlängtandet och livet som rullar samtidigt.  Det är ju valfritt att läsa min blogg också. Men, jag blir så glad och varm i hjärtat av er fina som kommenterar, peppar och sprider er varma glöd! ❤ Tack!! Ni är så värdefulla!

Jag är på dag 32 nu. Mensen kan komma när som helst. Jag har inte jättemycket känningar. Men jag fasinceras av det där lilla hoppet som finns där, den där utopiska lilla drömmen som tydligen fortfarande lever inom mig, trots 2,5 år utan minsta tendens till plus. Men att det ändå finns där, nu när mensen kan komma när som helst egentligen, så som den brukar. 32 dagar inget ovanligt för mig. Men ändå, spirar det lilla hoppet. Tänkt om det är nu det händer. 

Livet är märkligt. Man själv är märklig. Jag vet att inom nån dagar kommer tant röd. ❤ Och vi påbörjar försök nummer 4.

Varje gång blir man så ledsen när mensen kommer och tänker "hur kunde jag vara så dum" att jag tänkte att det nu efter så lång tid skulle ha fixat sig på egen hand. Och så bannar man sig själv. Även där. Helt i onödan. Det är väl nu om någonsin man skulle vara extra snäll mot sig själv. Iaf inte döma sig själv så hårt för att man vill önska sig ett mirakel. ❤

Annonser

18 thoughts on “Vacker vinterdag

  1. Och ett mirakel som ju faktiskt händer. Det är lätt att tänka varför skulle det hända mig, men man kan också tänka ”varför inte!”. Men pratar man sannolikhet är det en annan sak. Jag hoppas så att ni får lyckas snart, oavsett sätt!

  2. Om ett inlägg är hoppfullt eller sorgset spelar inte så stor roll. Det är ärliga inlägg om alla dessa tankar och känslor som nog de flesta av oss IVF-are delar som får mig att fortsätta läsa.

  3. Har precis hittat din blogg och ville bara tacka för att du delar med dig. Det verkar som du är en väldigt stark människa som klarar av att hitta ljusglimtarna i tillvaron. Håller tummarna för er!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s