Spretigt

Så känner jag mig. Spretig. Det vänder snabbt i hur jag känner just nu. Hoppfull.  Hopplös. Levande. Levande med kramp. Som om jag gett upp. Som att jag bara vill gå vidare och leva mitt liv – utan barn. Får sedan lätt panik och tänker – hur ska jag kunna leva ett liv utan barn?

Konklusion. Migrän! För mycket på gång i skallen samtidigt. Kroppen säger ifrån och med besked. Så jag gick hem i tisdags och kommer vara hemma resten av veckan. Imorn har jag semester. Så är jag piggare då kan jag pyssla med vad jag vill och är jag fortfarande trött, då blir det vila.

Såhär blir det när jag springer för snabbt, med alla tankar och beslut. När tankarna rasslar runt. Och jag inte vet hur jag ska förhålla mig till allt. När det bara eskalerar utan hejd. Då är kroppen smart och säger stopp. Skillnaden nu mot innan, eftersom jag lärt mig den hårda vägen vad som händer när man inte lyssnar på kroppen, är jag blivit tillräckligt smart på att lyssna nu och backar och vilar.

Låter kanske lite teatraliskt, men det känns som att skallen läker då, när jag stannar upp, steg för steg. Och jag blir trött när allt stannar upp. Men sen börjar det så sakta återkomma lugn inom mig. 

Det har och är supersvårt den här gången att ”hoppa upp i sadeln” igen och vara peppad och hoppfull.

Jag tror att jag måste försöka fokusera på det här sista försöket och släppa allt annat så länge.

För nu snurrar det mycket. Vad är nästa steg om det sista landstingsfinansierade försöket inte lyckas? Har pratat med kliniken om min rädsla att det kan blir lika dåligt utfall som innan om det är lika svårt att få till rätt dos på mig nu igen med min PCO och tidigare erfarenhet av försöken vi gjort. Vad blir då nästa steg? Är det den rätta dosen som är svaret, att när/om den blir bra, går det vägen för oss? Eller är det fel på äggen? Spermierna? Eller är mitt immunförsvar för starkt och stöter bort embryot?

Ska vi göra fler egna försök? Eller bör vi gå vidare med spermiedonation eller äggdonation? Ställa oss i kö i Sverige eller testa lyckan utomlands?

När jag skriver ner alla tankar förstår jag att det blir för mycket för huvudet att parera och hantera.

Så jag tror att planen, om jag nu lyckas bromsa alla tankar, är iaf på god väg, att fokusera på det som är nu. Det andra får komma sen. Om de nu inte är så att Menopur funkar bättre på min kropp och vi lyckas.

För oavsett kan jag iaf inte påverka mer än jag redan nu gör.

Förresten, iförrgår körde vi igång! IVF 4. Första ultraljudet på måndag. Hoppet spirar inte som vid de föregående försöken. Men jag tänker att det är ju kroppen det handlar om. Och den jobbar ju på oavsett hur jag känner. Så har det ju varit innan. Och om jag sen lyckas få mig själv att bli lugn igen och lyckas stanna i nuet någorlunda. Ja, då är det good enough.

Annonser

12 thoughts on “Spretigt

  1. Heja dig! Hoppas att det här försöket ska gå fort och smidigt! Ibland när jag läste kommentarer som den jag precis håller på att skriva blev jag förbannad och himlade med ögonen, men ibland gav det mig lite nytt hopp och fighting spirit. Jag hoppas att det blir det sistnämnda för dig, annars får du bara ignorera mig. 🙂 Vi har väl inte samma orsak till barnlöshetsproblemen (vi hade en besvärlig manlig faktor) men för mig gick det äntligen vägen på femte försöket (aldrig något till frysen, bara en 1,5 år lång radda av färskförsök) och jag är så glad att jag tog mig igenom dessa fem pissperioder. (Hade någon magkänsla att fem var max och som ett mirakel tog det sig alltså på femte! Har nu max 6 veckor kvar av graviditet innan mina två (!!) små dyker upp.) Första tre var Gonal-F, fjärde Menopur precis som du. Menopur var tyvärr allra sämst för mig. Men kanske gjorde den ändå något med kroppen så att det kunde funka på femte försöket, då med Gonal-F och båda de två embryon som blev befruktade sattes in. Hoppas så att din fjärde gång ska gå bättre än min, och annars att du ändå ska orka med så många försök som det känns rätt i magen och hjärtat att göra. Som sagt, heja dig och kämpa på!

    • Tack för peppen!!! Jag skrattade lite när jag läste det du skrev först. 😊Och vill bara säga tack till dig! För din kommentar! Den gjorde mig glad och tände lite kämpaglöd för första gången den här veckan! 😊👍

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s