Avbrutet

Var på nytt ultraljud och blodprov idag. De enda äggblåsor som växt, var de två som redan stuckit iväg innan. Så försöket  blev avbrutet. Imorgon får jag ta ägglossningssprutan, och under helgen får vi ”testa lyckan själva” som de så fint sa. Sen ska jag ringa dem när vi vet hur det gått.

Har känt mig ganska okej ändå under dagen. Hellre att de avbryts om det inte ser bra ut. Och försöket kommer inte räknas. Men nu när jag är själv hemma så känns det såklart jäkligt surt. Och lite ledsen. Men det är ju fullt förståeligt.

Alla turer i denna karusell alltså.. Det är den värsta karusellen jag någonsin klivit ombord på, och jag verkligen inte bett om en biljett till den. Men förhoppningsvis kommer man en dag ut från den, när den stannat, med ett leende på läpparna och tänker att det var värt allt, det var det verkligen.  ❤

25 tankar om “Avbrutet

  1. Fy faen, har varit där och det är så surt! Fast en sak kan jag lova dig och det är att när du väl hoppat av – då är det värt precis allt helvete! Massa pepp! Håll ut ❤

    • Det är så jag försöker tänka, att det i slutändan så kommer det vara värt alla snurriga turer. Sen går det upp och ner. Men det känns ändå skönare nu att känna att det känns surt och nu jäklar vill jag bara köra igång med nästa försök, än att landa på botten. Ja du, denna resa. Upp och ner och allt däremellan. 🙂 Tack för pepp!! ❤

    • De hoppas jag med. 🙂 Känns iaf lite som att vi får ett extra ”gratisförsök” att hitta rätt på nu när det inte gick vägen och det därmed inte räknas. Om man ska försöka tänka positivt! 🙂

  2. Nej, vad tråkigt. Men som du skriver, så är det ju ändå bättre att det avbryts nu innan ni hunnit få tillbaka ett embryo. Hoppas verkligen att ert nästa försök ska lyckas.
    Kramar i massor

  3. Såg detta nu… Nej vad tråkigt att höra… Förstår att du är besviken. Tänkt på dig idag och hållit tummarna <4 Men din klinik verkar klok. Tid igen i juli ev? Vår klinik kör inte förrän sept om detta försöket inte tar sig. Ja aug egentligen, stängt i juli men köerna är så långa…. Ja du, detta är verkligen en karusell, en riktig bergochdalbana. Stor kram till dig! Ta hand om dig ! P:s och man " vet ju aldrig" efter helgen 😉 konstigare saker har skett hehe

    • Hihi, ja om ett mirakel skulle ske skulle jag vara den första att bli lycklig! ❤ 🙂
      Tack för tummarna! Har precis mailat dig förresten. 🙂 Och mina tummar hålls stenhårt för dig/er nu!! <3<3<3
      Stor kram!

  4. Usch! Det är verkligen inte roligt! Men från en vars två första försök var uppe för diskussion om avbrytning men inte avbröts: 1000 gång bättre att avbryta. Som du säger själv: börjar läkarna ens diskutera att avbryta så har de an god anledning. Våra två icke-avbrutna var slöseri med försök, usla resultat och embryon båda gångerna. 😞
    Men sen, när det väl lyckades blev det istället superbra! 😊

    • Jag håller helt med dig, de får mycket hellre avbryta när de ser vart de bärkar hän. Det är surt som fan, men ändå lättare att ta till sig och gå vidare med, känner jag just nu. Man får liksom lite extra drivkraft mitt i surheten och vill igång med nästa försök! 🙂 Tack för pepp! 🙂

    • Tack va gullig du e! 🙂 Jag försöker verkligen se framåt denna gången. Även om jag känner mig lite sur däremellan. Men på nåt vis är den positiv, den driver mig mer framåt än gör mig negativ. Man vet då aldrig hur man reagerar i denna resa har jag lärt mig. 😉 Kram!

  5. Vill bara skicka lite pepp. Vår son blev till för ganska precis ett år sedan efter ett avbrutet IVF-försök med två äggblåsor. Hoppas ni får samma tur!

  6. Nej så tråkigt. Så fint du skriver om karusellen. Jag har ju själv åkt ett antal varv för mycket på den men nu känns det äntligen som om den saktar ned för att stanna så jag kanske kan kliva ur. Kram

    • Ja, den här karusellen verkar de inte vara så restriktiva med antalet snurrar på, som de är ibland när man åker virvelvinden till exempel.
      Din blogg var en av de första jag började följa när jag själv började blogga och följa bloggar i juni förra året.
      Jag är så himla glad för er skull! ❤
      Och det inger så mycket hopp till oss andra också. 🙂
      Kram!

      • Åh tack vad snäll du är. Jag ger gärna dig och andra hopp om jag bara kan. Det svåraste för mig att hantera när vi var mitt uppe i försök efter försök var ovissheten – när skulle det hända oss? Jag önskar att jag vetat att den åttonde gången skulle bli den som lyckades hela vägen (hoppas jag!). Det hade varit så mycket lättare att hantera misslyckanden, väntan och den långa mörka vintern då. Hoppas du tar hand om dig och fortsätter se framåt. Kram ❤

Lämna ett svar till langtanefterlillal Avbryt svar